Aktuellt i andelslaget

Vattenandelslagets styrelse samlad till möte den 5 maj för att diskutera de åtgärder som ännu krävs för att få arbetena med linjerna startat inom det här året. Just nu pågår viktiga underhandlingar både med kommunen och med byggföretag. Andelsmötet är därför framskjutet till september.

De totala kostnaderna i fokus

Behöver vi verkligen ett avloppsnät och ett nytt vattenandelslag i Östra Ingå?

Varför ska de som investerat stora pengar i ett eget reningsverk igen punga ut med ännu mera pengar för att få ett nytt gemensamt system? Ingen som byggt sitt hus efter 2004  har ju ens fått byggnadstillstånd utan att ha reningsfrågan löst.

Och vilka blir driftskostnaderna? Per månad och per år?

Det är de här frågorna som surrar i luften i hela Östra Ingå just nu.

Det är kommunens miljöchef Elina Röman innerligen medveten om, själv bosatt på området som hon är – i ett hus byggt efter 2004.

  • Det är alldeles klart att man ställer sig de här frågorna, säger hon och tror att det bara är få som tänker först på sådant som miljöbelastning och hållbar utveckling.
  • Det är de totala kostnaderna man tänker på – och vill ha exakt information.

Exakt hur alla fastigheter på hela området har rening och vattentillgång i skick kan Elina Röman inte svara på direkt, men hänvisar till de kartläggningar Västra Nylands vatten och miljö gjort med start på Malm-Torbacka-området 2011, fortsättning i Degerby kyrkby och Kocksby  2013, i Kärrby 2014 och på Stävö 2017.

I Degerby kyrkbyområdet som sträcker sig längs väg 51 ända till Fremböle fanns det för sju år sedan 50 fastigheter, de flesta byggda före år 2000. Där var då över 40 procent av avloppssystemen i akut behov av förnyelse och klara och snabba beslut och information var efterfrågade. Detsamma gällde Kocksby- och Kärrby-områdena.

Uppgifter om dagsläget finns det alltså inte, men hushållsavloppsförordningen som uppdaterades 2017 har bidragit till att privata reningsverk installerats i synnerhet vid nybyggen eller ombyggnader.

Ett faktum är att slammet också från de fastighetsvisa reningsverken ska transporteras bort, längs landsvägen. Slammet från glesbygden är avfall som kan kräva betydligt kraftigare reningsinsatser än det avloppsvatten som kommer direkt från hushållen som är anslutna till reningsverket. 77,7 procent av slammet  transporterades 2018 enligt kommunens uträkningar till reningsverket i Joddböle, årskostnaden för fastighetsägaren blir i genomsnitt 140-240  euro per år om man räknar med transportkostnaderna. Har fastigheten en sluten tank blir kostnaden flera gånger högre, beroende på hur många gånger tanken måste tömmas.

  • Det är klart att det är bättre för miljön om avloppsvattnet rinner direkt ut i ett rör och till ett stort reningsverk med bättre kapacitet för reningen, säger Elina Röman och påminner om att  färre transporter längs landsväg och  effektivare rening rimmar bäst ihop med de minskade koldioxidutsläpp och den hållbara utveckling som strategiplanen för Ingå förutsätter.

Kolla taxorna i Ingå vattenverk

Exakt vilka driftskostnaderna för en anslutning till Östra Ingå vattenandelslag blir vill andelslagets projektchef Jarl Boström inte i det här skedet säga. Mycket beror nämligen på vilket vattenavtal andelslaget får med Sjundeå och om  vattentaget i Sandarna får öppnas, säger han men ger ett enkelt råd: – Kolla taxorna för de hushåll som är anslutna till vattenverken i Ingå eller Sjundeå! Någonstans där hamnar vi nog.